Frågor och svar – amning, föräldraledighet, relation och rädsla för missfall


Jag har också nyss fått barn. Jag tycker amningen är rätt jobbig, jag känner mig rätt låst av det…kan du inte berätta lite om hur det fungerar för dig?

Hej! Grattis till bebis! Jag tyckte att amningen var ganska jobbig i början. Den kom igång ganska bra för mig och fungerade smärtfritt, men som du skriver så kände jag mig väldigt låst av den i början. Undrade liksom om hela föräldraledigheten  skulle gå ut på att sitta parkerad i soffan med tuttarna i vädret. Men tycker verkligen att det blivit bättre! Nu äter inte Doris lika ofta som första veckorna  och dessutom ger vi henne ett mål ersättning varje kväll för att hon ska vara van att ta flaskan om jag inte skulle vara hemma. Det verkar ju vara olika för olika barn om flaska funkar, men för oss har det ej varit några problem att mixa.Hon tar gladeligen både tutte och flaska (jag var borta på min första middag utan Doris förra veckan och det gick så bra, och var heeelt underbart att vara själv en stund). Amningen har faktiskt gått från något jobbigt till något jag är glad för. Det är ju så, så lättsamt att ha maten tillgänglig överallt och en lyx att kunna få Doris lugn när som helst. Så om du fortfarande upplever det jobbigt, så kan jag trösta med att det blir bättre, iaf om det är som för mig. Och kan verkligen tipsa att prova lite med ersättning, så fin känsla att veta att allt inte faller på en själv, att hon överlever fastän man är borta några timmar. Och skulle du fortsätta tycka att det är döjobbigt, sluta! Ersättning är ju toppen oxå! Bara dumt att göra något man mår dåligt av. Men jag tror verkligen att du kommer uppleva det bättre framöver. :)

jane_koenig_0049

Hej! Jag undrar hur/om ni tänker dela på föräldraledigheten? Vad ni har för tankar kring det?

Vårt mål har hela tiden varit att dela lika på föräldraledigheten och det hoppas jag verkligen att vi kommer kunna göra!  Jag är ju arbetslös för tillfället och ska börja söka jobb nu vilken dag som helst ( någon som söker någon inom kommunikation/pr???:)). Innan jag får ett jobb är det ju svårt för oss att byta, men jag tänker såklart att det löser sig. Skulle jag få ett jobb som börjar lite tidigare än vi tänkt så blir det nog så att Sebastian är hemma lite mer än jag, pga att min föräldrapenning är mycket sämre än Sebastians kommer vara, så när han går på föräldraledighet och jag jobbar heltid kommer vi få bättre ekonomi. Men svårt  att veta exakt hur det kommer bli innan jag får ett jobb. Men för Doris skull (och vår) ska vi ha det så lika som det bara är möjligt! Håll tummarna! :)

Jag undrar vad du planerar arbeta med efter föräldraledigheten?

Som sagt så är jag inte helt säker på det än. Jag hoppas att få ett heltidsjobb inom webbkommunikation/pr. Frilansade innan jag blev sjukskriven förra året, men tyckte då att det var krångligt, så nu vill jag bli anställd! Tänker att jag helst vill jobba med att skapa content (lite som när jag jobbade för Photowall) – gärna kombinera fotande och skrivande. men vi får helt enkelt se var jag hamnar.  Som sagt – hojta till om ni har ett jobb att ge mig! :) Jag är en ytterst härlig kollega! ;)

Hur gör man för att inte oroa sig för missfall? Är snart i v7 och har inte berättat för någon då jag oroar mig konstant… när ska man berätta för folk? Pust. Tack för all inspiration – älskar att du bloggar! <3

Ja, kära nån, den som ändå visste hur en gör för att inte oroa sig… Jag oroade mig oxå mycket för missfall i början, det tror jag de flesta gör. Jag var däremot tidig med att berätta för folk.Tänker att om man berättar kan man dela sorgen med fler om det skulle gå fel. Det är ju inget skamligt med att få missfall, bara oerhört sorgligt, och i mitt fall kände jag att om det skulle hända mig, skulle jag ändå vilja berätta varför jag var så ledsen, men det där är ju så olika hur man tänker. Jag försökte verkligen tänka att vi alla skulle vara glada tillsammans åt fröet i magen, och hade det gått dåligt skulle  vi sörja tillsammans. Men oroa sig, det gör man ju. Tänker att det kanske också är ett sätt att förbereda sig på det som komma skall. Man kommer ju oroa sig för en liten människa för all framtid sen. :) Håller alla tummar för dig!

preggo_vecka20_0074

 

Åh vad kul när du uppdaterar här – så spännande att läsa om er resa med Doris! Hur har det hittills påverkat din och Basses realtion?

Kul att du tycker det! :) Tror att det kanske är lite för tidigt att säga om relationen än kanske? Hittills tycker jag inte att den påverkats så mycket. Men nog till det bättre i så fall. Känns som att vi är ett väldigt bra team. Nu är Doris ett väldigt lugnt barn. Sover hyfsat och skriker lite så vi lider ej av sömnbrist (iaf inte just nu), vilket jag tror annars kan vara en väldigt stor bov i relationen. Vi har det väldigt mysigt just nu tillsammans. Vi är ju båda väldigt nykära i Doris, så på så vis blir ju relationen mellan mig och Sebastian lite annorlunda, det är inte den som är i fokus just nu när vi håller på att lära oss att vara tre. Men det är helt ok. Vi brukar påminna varandra om att vi inte ska glömma bort att vi är kära i varandra, och så ger vi lite extra uppmärksamhet då. :)

image1-3 (kopia)

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>